Lite uppmuntran räcker länge!

Fick precis detta meddelande från en viktig intressent till vårt företag.

"Du gör ju ett fantastiskt jobb, som jag sagt tidigare..... men det stämmer som du säger..."

Jag ler åt mig själv eftersom det är lite typiskt att känna att jag ser hur jag hela tiden måste bevisa att jag gör ett bra jobb. Varför kan jag inte lika självklart som en man bara vara nöjd med att VETA att jag gör ett bra jobb.

Men jag försöker faktiskt tänka på behovet av att få uppmuntran och jag uppmuntrar gärna andra som gör bra saker. Beröm jag hör om personer för jag gärna vidare till personen det handlar om. Om det betyder något för mig gör det säkert det för andra människor runt omkring mig!

Strategisk fullträff!!

I höstas var jag så besviken på en situation som inträffade på jobbet. Den tog mig så hårt att jag själv blev överrumplad. Jag hämtade mig något så när och fokuserade på det som är positivt och som jag själv kan påverka.

Inför ledningsgruppsmötet hade jag inga förhoppningar, jag hade stratgisnackat med min älskling (han är sååå bra på det) och några fler jag har förtroende för.

Mötet gick över förväntan, utökat förtroende, nya resurser och min egen planering gick igenom. Allt är inte löst, men jag måste försöka vara lite mer som en man och inte engagera mig och ta ansvar för sådant som jag inte själv har ansvar för.

Jag behövde denna positiva kullerbytta, det känns som att jag skadesköts, hukade i skyttegraven, behandlade såret, planerade om och avgick med segern!

Catfight?

Sista terminen i nian brukar vara pest. Jag minns hur less man var på grabbarna som framstod som barnsligare än någonsin. De sabbade lektionerna och var allmänt jobbiga. Nu går min tredje tjej i nian och precis som sina äldre systrar är det tjafs med jämna mellanrum. Denna gång tjejer emellan. Tjejerna i klassen och i parallellklasser.

Nian hade tydligen stängt dörren till klassrummet framför en tjej. Enligt nian var det inte avsiktligt (? man får trots allt ta det med en nypa salt). Sedan får utstå några Jä*** idiot! Tjejen får med sig lite killar nian hör viskningar Kn***a och hennes namn.

Nian ignorerar tjejen helt (det är hon duktig på). Tjejen ställer sig ivägen när nian ska ut ur klassrummet, nian går runt och får ytterligare en svordom kastad efter sig. Catfight ropar några upphetsat i korridoren. Men inget händer.

Skönt tänker jag att hon inte hakar på och pustar ut för mig själv.

- Men slår hon mig då klipper jag till, säger nian till slut.

?????????????!!!!!!!!!

Lite navelludd!

På kaffeflickans blogg såg jag att hon gjort en test på vem hon är genom att ange sitt födelsedatum. Jag är skeptisk men kunde inte låta bli att kolla. Till viss del stämmer det även för mig.

You're not good at any one thing, and that's the problem. Vaa?? You're good at so much - you never know what to do. Lite bättre men visst vet jag vad jag ska göra... Change is in your blood, and you don't stick to much for long. Förändringsbenägen nämnde jag tidigare idag You are destined for a life of travel and fun. JAAAA! Min älskling måste med Your strength: Your likeability Om jag får säga det själv så....men det finns familjemedlemmar som är betydligt bättre här! Your weakness: You never feel satisfied Jo, jag är lycklig men vill alltid mer, får inte riktigt nog. Your power color: Bright yellow What?? Your power symbol: Asterisk Power?? Your power month: May Strax innan sommaren och nära till semestern, en härlig tid!! Många födelsedagar och avslutningar (det var värre när barnen var yngre).

What Does Your Birth Date Mean?

76 dagar kvar till semestern!

Regnet smattar på försterbläcket, skrivbordet är rörigt papper, en hög med inbjudningar, kaffemugg, nagellack och miniräknare.

I övermorgon ledningsgruppsmöte... jag funderar över min strategi. Gäsp det får nog bli - ligg lågt! Det är lite tufft för en person som gärna vill utveckla och själv är förändringsbenägen. Jag får ta utvecklingen på de områden jag själv har ansvar för och kan påverka.

Det är precis en sådan dag för mig, kanske beror det på att det är första veckan med en hel arbetsvecka efter ledigheten. Gäsp igen! Nej det får bli löpbandet ikväll.

2008 - ett mellanår?

Jag gillar verkligen nyårstiden. Reflektera över året som varit och tänka på vad man förväntar sig av det nya året. För något år sedan sa en välbetald kollega till mig att han hade ett mellanår, dvs han drog inte in några intäkter utan glassade mest runt och snackade med "grabbarna". Så skulle jag aldrig kunna göra, skulle inte ha samvete till det. Men är det kanske så att det är jag som har fel. Varför ska man alltid försöka överprestera, ställa högre krav på sig själv än andra gör, eller vad ens chef gör. Ta ansvar får sådant som egentligen är chefens ansvar....

Så jag funderar faktiskt på att tagga ner lite. Vet inte om jag klarar av det. Jag skäms nästan att det skriva om något så skamligt!

I år har jag i alla fall hittat lite nya trevliga bloggar och för säkerhetsskull har jag lagt dem på min lista för att komma ihåg att kika in ibland. Jag önskar er alla ett härligt 2008 - kanske ett mellanår!