En lugn skön dag.

Visst skulle jag velat ha snö till jul och nu i mellandagarna. Det var ju så fint när snön föll i början av november. Det blir tyst och fridfullt.

Så var det inte i morse. När barnen ska ha skjuts tidiga morgnar är det självklart jag som skjutsar. En naturlig fördelning eftersom jag är morgonpigg och inte har något emot att köra tidiga morgnar. Jag minns särskilt en skjuts till Arlanda en försommar morgon med termos packad och smörgåsar packade. Vi var framme vid femtiden efter en resa med ljuvligt väder, vackert landskap och ett stackars rådjur som hamnat på fel sida av stängslet. I morse var det inte lika tidigt och inte lika långt att åka. Dottern hade samling för vidare färd till flygplatsen och sedan vidare norrut för match.

Väl hemma igen tryckte jag på knappen på kaffemaskinen som brummande men lydigt malde kaffebönor för ännu en kopp kaffe. Det var fortfarande helt tyst i huset och jag njöt av kaffet och morgontidningen. Så hör jag ett försynt knackande på ytterdörren... När jag öppnar står en annan tränare där som skulle hämta en annan dotter för fotbollsträning. Jag inser direkt att hon sover fortfarande. Jag skyndar mig uppför trappan till hennes rum som är tomt!! Eftersom hennes madrass saknas inser jag snabbt att hon inte är långt borta. Hon har tagit med sig madrassen till lillebrors rum. Det ser ganska mysigt ut. Kläderna hon ska ha på sig ligger bredda på golvet som om de skulle fotas och hon är snabbt på benen. Jag fixar en smörgås och några apelsinklyftor som hon får med sig när hon går ut genom dörren.

Ahhh, jag sätter mig igen, skriver lite i korsordet, hämtar min laptop när jag fastnar (fusk enligt min älskling). Nu kommer äldsta dottern ner, med fleecepläden omlindad om höfterna som en koldolme. - Mamma, kan vi övningsköra till jobbet! Javisst, svarar jag och fortsätter fundera på korsordet. Till sist vaknar mannen, min älskling, jag väljer mellan att riva ur korsordet eller helt enkelt ge upp. Jag inser att nu har det tagit stopp och släpper ifrån mig tidningen.

Så börjar en lugn skön dag hos mig strax innan slutet på år 2007, i ett julpyntat hus men utan snö på marken.

Mellandagsrea och mellanbarn!

Nu är det mellandagsrea och fullt i alla butiker. Julklappar ska bytas ut och beslut fattas om man ska tala om för personen man fick julklappen av att man vill byta. Vårt mellanbarn var inte helt bekväm med att tala om för moster att väskan inte var helt OK. Hon lyckades byta den i affären utan kvitto och kom överlyckling hem med en Björn Borg väska.

Egentligen har vi två mellanbarn men egentligen bara ett som agerar som ett mellanbarn. Igår kväll hade antagligen snällhet från pepparkakor och julklappar gått igenom förbränningsapparaten och ett bråk bröt ut om en bagatell. Storasyster är duktig på att uttrycka sig och argumentera, lillasyster börjar alltid gråta och känner sig överkörd.

Till slut var vi tvugna att medla och kommenderade flickorna ner i vardagsrumssoffan och frågorna började ställas så att de fick förklara sig. Själva problemet löstes snabbt men sedan fortsatte samtalet med mellanbarnet. Hon har så många talanger men väldigt lite driv. Det kan ju naturligtvis hänga ihop eftersom hon inte behöver anstränga sig. Hon har inte behövt ta ansvar som storasystrar och har dragit nytta av deras inlärning. (Stressade 4 år äldre storasyster med att kunna multiplikationstabellen mycket bättre).

Just nu är det alldeles för mycket tid framför datorn med msn. Visst kan man få henne att göra något annat men då måste man tjata och bevaka. Så samtalet gick ut på, vem vill du bli (inte vad). Hur vill du att folk ska minnas dig, vill du påverka hur ditt liv utvecklas eller vara passiv. Efter många minuter, mycket tårar och näsdukar avslutade vi samtalet, kramades och pussades godnatt. Lillebror ville ge en positiv rapport så han berättade att mellanbarn satt och skrev på sitt rum.

Jag ska ta mig tid med henne idag när jag kommer hem för att se var hon hamnade efter samtalet. Det är alltid tufft med dessa samtal när de kanske inte får höra det man vill höra men det man behöver höra. Barnens tårar känns blytunga i hjärtat. Trösten är att jag kan minnas att när jag varit den som fått höra det jag behöver höra har det alltid blivit bättre efteråt.

När vi skulle ingravera något åt henne för något år sedan skrev vi: Excellence is a choice! Jag tycker mig se att just mellanbarn behöver lite extra hjälp med att förstå det sambandet. Hoppas min älskling tar till sig det under dessa lediga dagar.

Är det redan jul?

Mitt senaste inlägg var i oktober och nu är det snart julafton. Var tog tiden vägen?? Senhösten har varit full av aktiviteter. Jag minns den tid när det var sent att komma hem efter klockan 5. Nu är det tidigt om jag kommer hem innan sju. Den här veckan har jag markerat i min kalender sedan länge, det står HÅLL REN!! Efter höstens resor, konflikter, distanskursen som "bara" har en tenta kvar, barnens aktiviteter känns det skönt att ha en HÅLL REN vecka.

Julen är väl på plats hemma i familjen. Under de första åren som nygift, pustade och stånkade jag med alla måsten tills min man sa, gör bara det du tycker är roligt, och gnäll inte. Så enkelt egentligen. Ljusstakar i fönstren, adventsljusstake och julgardiner i köket känns som något jag vill ha på plats. Men med tonåringar hemma som uppskattar adventstiden så åker girlanger, tomtar, dukar, bonader och små kottar upp redan till 1:a advent.

Några julklappar återstår och fördelningen av julmaten.

Sedan fylls adventstiden också av många reflektioner, barnen som bara njuter ser kompisar som inte verkar se fram mot julafton, som inte verkar ha jultraditioner att längta efter. Det behöver inte vara hemska scener som utspelar sig utan bara en slags brist på samhörighet. Tankar på människor som firar jul ensamma, flyktingbarn som kommer hit utan föräldrar eller andra som inte har råd att besöka sin familj. Omtanke varvas med tacksamhet i tankarna.

Jag ska passa på att njuta denna jul, för nu är vi hela familjen innan barnen skaffat sig egna familjer eller respektive. Framtiden blir säkert också spännande men nu är nu. Orden från en livsfilosof ringer i mina öron: "Wherever you are, be there!"

God Jul och Gott Nytt År!